Kärnkraftverk?

I klimatångestens fotspår tassar kärnkraftsförespråkarna. De låtsas som om alla våra problem har med energitillgång att göra. De tonar ner problemen med kärnkraften och jämför med kolkraft. Här gör jag i stället en jämförelse med vind och sol:

Möjligheter: Genererar mer energi än någon annan aktuell energikälla

Problem:

  1. Kostnader (vissa beräkningar säger att kärnkraftgenererad el är dyrare än vind/solel)
  2. Tid – Det tar längre tid bygga upp kärnkraft än vind/sol
  3. Stråining – de nya kärnkraftsverken påstås ge lägre strålning för avfallet och kortare halveringstid. Problemet är att man inte räknar med de ackumulerade effekterna: varje år kommer nytt avfall, som läggs på det gamla. En enkel serieberäkning kan användas. 
  4. Centralisering. Kärnkraftverk förutsätter centralisering – den genererade elen måste alltså spridas ut. Både den centrala placeringen och utspridningen för med sig säkerhetsrisker
  5. Lokala effekter: Kylvattnet går ut i närmiljön och höjer temperaturen. Vad händer med biosfären i närmiljön?
  6. Uran är en ändlig resurs
Bilden har inte något med kärnkraftsverk att göra, men kan ge en tankeställare.
Vad händer med vattnet?

En reaktion på “Kärnkraftverk?”

  1. Hej Yvonne,

    Jag såg att hade samma text i en facebookgrupp men att de låste inlägget. Här får du några kommentarer på de punkter du ställde upp:

    1. Kostnader (vissa beräkningar säger att kärnkraftgenererad el är dyrare än vind/solel)
    Kommentar: Det beror på. Det är givetvis dyrt att bygga ett stort kärnkraftverk jämfört med ett vindkraftverk eller en solelanläggning. Men om du ska ha lika mycket el från vind eller sol som från ett kärnkraftverk så hamnar du i samma storleksordning av kostnader. Till detta finns systemkostnader som kan se väldigt olika ut, hur påverkar stora mängder av el från ett viss kraftslag elsystemet (det finns flera parametrar där), dessa systemkostnader kan bära iväg för ett elsystem som är baserat på mycket sol och vind, det beror på.
    Sedan har ett nytt kärnkraftverk en längre livslängd (ca 60 år eller mer) än ett vindkraftverk (ca 20 år), så du behöver investera i nya vindkraftverk flera gånger vilket drar upp kostnaderna (ett kärnkraftverk behöver förstås också en del service under livstiden, men det är ändå billigare än att bygga nytt). Hur länge dagens solceller håller återstår att se, 25 år brukar anges men de kanske går att använda avsevärt mycket längre tid.

    2. Tid – Det tar längre tid bygga upp kärnkraft än vind/sol
    Kommentar: Nja, det beror på. Hittills stämmer inte det i stor skala. Att bygga en vindkraftpark eller solpark går att göra ganska snabbt, men ska du bygga storskaligt för att motsvara ett kärnkraftverk så tenderar det att ta tid. Räknar man på införd elproduktion/år per person och år så är byggtakten av förnybara kraftslag ännu inte i närheten av den takt som Sverige byggde kärnkraft på under 1970- och 80-talen. Tittar man på det katastrofalt försenade reaktorbygget i Finland (Olkiuoto 3) som skulle vara klart 2009 så förväntas den gå igång i slutet av i år, 10 år försenat och 15 års byggtid totalt istället för 5 år som utlovades (Korea och Kina bygger sina reaktoer på omkring 5 år). När den då går igång så kommer den el denna enda reaktor ger motsvara nästan hela den el som Danmarks vindkraft producerar, och då har Danmark hållit på länge med att bygga upp sin vindkraft.

    3. Stråining – de nya kärnkraftsverken påstås ge lägre strålning för avfallet och kortare halveringstid. Problemet är att man inte räknar med de ackumulerade effekterna: varje år kommer nytt avfall, som läggs på det gamla. En enkel serieberäkning kan användas.
    Kommentar: Tanken med de kärnkraftverk du här avser (generation-4) är att återvinna det använda bränslet genom att upparbeta det. Det kortlivade avfallet behöver förvaras (500-1000 år istället för 100 000 år) medan de mer långlivade ämnena går tillbaka in i reaktorn. För varje år blir det förstås mer av det kortlivade avfallet men inte lika mycket avfall som i dagens reaktorer. Och rent volymsmässigt är det inte särskilt stora mängder det är frågan om.
    Generation-4 är dock inte en realitet idag. Det går att bygga sådana reaktorer (och det finns flera i drift) men för att kalla det generation-4 behöver bränslecykeln slutas genom att göra upparbetningen av det använda bränslet. Det görs inte idag.
    Vad det gäller det långlivade avfallet, det finns andra verksamheter som ger upphov till farligt avfall som arsenik, kvicksilver, kadmium och bly. För dessa metaller finns ingen halveringstid som gör att de minskar med tiden, vi behöver hitta ett sätt att förvara dem för evigt. Av någon anledning oroar sig allmänheten inte lika mycket för detta med avseende på kommande generationer, och kraven för förvaring är mycket lägre än vad de är för radioaktivt avfall.

    4. Centralisering. Kärnkraftverk förutsätter centralisering – den genererade elen måste alltså spridas ut. Både den centrala placeringen och utspridningen för med sig säkerhetsrisker
    Kommentar: Vi kan inte heller flytta på det stora älvarna i Norrland för att sprida ut riskerna med eldistributionen, eller hur? I andra länder är det kolkraftverk som är centraliserade stora enheter, de problem du upplever med centralisering för kärnkraften finns även där, plus att de dödar människor varje dag, varje år, när de fungerar helt enligt design.
    Det diskuteras på flera håll att bygga mindre reaktorer som skulle kunna ge el till enskilda städer.
    Sol och vind kan byggas i liten skala nästan varsomhelst, men vad vi ser är att det ofta byggs stora centraliserade parker för att få ekonomi i det. Hur ser du på det problemet?

    5. Lokala effekter: Kylvattnet går ut i närmiljön och höjer temperaturen. Vad händer med biosfären i närmiljön?
    Kommentar: Det finns en del studier på detta, jag länkar till en av dem här: https://corporate.vattenfall.se/globalassets/sverige/verksamhet/elforsk-rapport-nr-0979.pdf

    6. Uran är en ändlig resurs
    Kommentar: Helt korrekt. Det är även kisel, silver, neodym, koppar och en massa andra metaller som vi behöver till sol och vindkraft. Litium till batterier som vi kommer behöva i en aldrig tidigare skådad omfattning är också en ändlig resurs. Att vi använder dem i så kallade förnybara kraftslag innebär inte per automatik att vi kommer kunna återanvända dessa metaller i all oändlighet.
    En i mitt tycke mer relevant frågeställning är om en viss resurs är långsiktigt hållbar eller inte. Ska vi ha sol och vind i stor skala (vilket vi behöver om vi ska klara klimatutmaningen) så kommer vi kanske få hållbarhetsutmaningar med vissa råvaror. Det går säkert att lösa dem med olika designer och det sker en fantastisk utveckling inom området, men en sak är säker och det är att det är frågan om ett enormt resursuttag för att ersätta de fossila bränslena, och det behöver gå fort.
    Tillbaka till uran. Det finns uran löst i havsvattnet. I dagsläget är det för dyrt att utvinna där, men på samma sätt som utvecklingen går mot billigare sol och vind så går det att utveckla utvinningen av uran ur havsvattnet, vilket innebär en resurs utan gruvutvinning för tiotusentals år framåt.
    En annan fråga: Om det nu är ett problem att uran är en ändlig resurs, vad vill du använda uranet till istället?

    För mig personligen är det lite svårt att se relevansen i denna eviga diskussion om förnybart vs kärnkraft. 85 procent av världens energiförsörjning är fossil, det är den vi måste ersätta så snabbt som möjligt. Att då utesluta en eller flera av de möjligheter som står till buds kommer inte göra utmaningen lättare.

    En slutlig kommentar angående vad du skriver inledningsvis:
    ”[Kärnkraftförespråkarna] låtsas som om alla våra problem har med energitillgång att göra.”
    Kommentar: I ett land som Sverige kan det vara svårt att se att vi behöver mer energi. Vad vi behöver här är att elektrifiera sådant som idag använder fossila bränslen, till exempel våra vägtransporter. Jag är inte säker på att det viktigaset är att vi ska ”spara” energi, men vi behöver använda den på smartare och effektivare sätt.
    I fattigare länder behövs mer energi för att människor ska få en dräglig tillvaro. Det är tyvärr för billigt med fossila kraftslag, vilket gör att de fortsätter öka. Vi behöver därför hjälpa till med mer hållbara lösningar, sol och vind är givna alternativ, men även lösningar som kärnkraft kan komma att behövas för att vi ska få ekvationen att gå ihop.
    Mellan 2 och 4 miljarder till människor kommer det tillkomma på vår planet under det här århundradet. Det kan inte energispara eftersom de börjar på noll, de behöver energi. Alltså kommer vår energianvändning öka och vi behöver se till att detta sker på ett så miljövänligt och långsiktigt hållbarts sätt som möjligt. Så hur kan vi bidra till att detta sker? Sverige är ett litet land, men kan vi visa på bra sätt att göra detta på så kan det bidra till att andra länder anammar de bra lösningarna.

    Hör gärna av dig med kommentarer.
    Trevlig helg!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.