{"id":512,"date":"2017-07-08T10:23:38","date_gmt":"2017-07-08T08:23:38","guid":{"rendered":"http:\/\/yvonnewaern.se\/?p=512"},"modified":"2017-07-08T10:23:38","modified_gmt":"2017-07-08T08:23:38","slug":"kanarieoarnas-tidiga-historia-del-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/2017\/07\/08\/kanarieoarnas-tidiga-historia-del-3\/","title":{"rendered":"Kanarie\u00f6arnas tidiga historia del 3"},"content":{"rendered":"<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">M\u00e5nga har fascinerats av ber\u00e4ttelsen om Atlantis. Kan det finnas rester kvar n\u00e5gonstans, och i s\u00e5 fall var? F\u00f6rfattare och konstn\u00e4rer, geografer och sj\u00f6farare har fantiserat om Atlantis. Kan det vara Sardinien? Eller n\u00e5gon \u00f6 v\u00e4ster om Spanien? Till och med har Gr\u00f6nland n\u00e4mnts som m\u00f6jlig plats f\u00f6r Atlantis. Andra t\u00e4nker sig att Kanarie\u00f6arnas bergiga landskap \u00e4r det som blivit kvar av Atlantis.<\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">Andra skriftst\u00e4llare har mer eller mindre fantasirikt beskrivit \u00f6arna. S\u00e5 h\u00e4r skriver till exempel greken Plutarchos p\u00e5 40-talet efter Kristus:<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\"><i>\u201d\u00d6arna njuter av s\u00e4llsynta och milda regn och de ljuva vindarna, fyllda med dagg, bjuder en jord, lucker och l\u00e4tt, som inte endast \u00e4r v\u00e4l \u00e4gnad \u00e5t att brukas utan ocks\u00e5 bjuder frukt, som med sitt \u00f6verfl\u00f6d och sin smak kommer vilande m\u00e4nniskor till del utan att de beh\u00f6ver g\u00f6ra sig alltf\u00f6r mycket besv\u00e4r \u2026 Denna ljuvlighet g\u00f6r att det \u00e4r mycket vanligt bland barbarerna p\u00e5 dessa \u00f6ar att t\u00e4nka sig att d\u00e4r en g\u00e5ng funnits de elyseiska f\u00e4lten, de lycksaligas boning, omsjungna av poeten Homeros.\u201d<\/i><\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">Jag undrar hur \u201dbarbarerna\u201d kunde t\u00e4nkas k\u00e4nna till Homeros. <\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">\u00c4r det inte det jordiska paradiset vi l\u00e4ngtar efter n\u00e4r vi bes\u00f6ker Kanarie\u00f6arna? De s\u00e4llsynta regnen och de ljuva vindarna, de \u00e4r v\u00e5r nordiska dr\u00f6m. De elyseiska f\u00e4lten, ja visst. Playorna brer ut sig i en sandsl\u00e4tt smekt av havets v\u00e5gor. Paradisets kullar bl\u00e5nar m\u00f6rka mot en klarbl\u00e5 himmel. <\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">L\u00e5t oss l\u00e4mna dr\u00f6mmarna ett tag och komma tillbaka till en verklighet f\u00f6r mycket l\u00e4nge sedan. Fenicierna var mycket riktigt ute p\u00e5 haven. I Spanien hade de funnit silver, och det kunde vara nog. Men de hade ocks\u00e5 h\u00f6rt talas om n\u00e5got man kunde g\u00f6ra r\u00f6tt f\u00e4rg\u00e4mne av, n\u00e5got att f\u00e4rga de rikas kl\u00e4der purpurr\u00f6da. Sn\u00e4ckorna som de anv\u00e4nt tidigare var sv\u00e5ra att hitta och att bearbeta, men det hade ber\u00e4ttats om en lav, n\u00e5gonstans p\u00e5 en \u00f6 l\u00e5ngt utanf\u00f6r den k\u00e4nda v\u00e4rlden, en lav som kunde bearbetas f\u00f6r att ge den eftertraktade f\u00e4rgen.<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0 <\/span>Det var laven <i>orchilla <\/i>som kan ha funnits p\u00e5 n\u00e5gra av Kanarie\u00f6arna. S\u00e5 l\u00e5ngt gick ryktet att en annan historieskrivare, Plinius den \u00e4ldre p\u00e5 femtiotalet efter Kristus, kallade \u00f6arna f\u00f6r \u201dPurpur\u00f6arna\u201d. Var det Kanarie\u00f6arna han menade? Kunde det inte ha varit Madeira? I vilket fall finns det m\u00e5nga historiker som menar att laven var en viktig vara i det senare handelsutbytet mellan Kanarie\u00f6arna och deras omv\u00e4rld.<\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">Om det nu var s\u00e5 att det fanns \u00f6vertygande bevis f\u00f6r att det fanns \u00f6ar p\u00e5 andra sidan \u201dHerkules stoder\u201d, det vill s\u00e4ga Gibraltar, varf\u00f6r tog sig inte romarna eller grekerna f\u00f6r att kolonisera \u00f6arna? <\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">Kanske de trodde att historieber\u00e4ttarna var v\u00e4l fantasifulla? Hur kunde man lita p\u00e5 lycks\u00f6kare? Laven de visade upp kunde komma fr\u00e5n n\u00e5got st\u00e4lle vid Medelhavet. Landremsorna omkring Medelhavet var hela v\u00e4rlden f\u00f6r romarna och grekerna. Att v\u00e5ga sig ut genom Gibraltars klippor var bara n\u00e5got f\u00f6r vildhj\u00e4rnor. Det som s\u00e5dana sj\u00f6farare ber\u00e4ttade kunde lika g\u00e4rna vara rena fantasier, skryt eller \u00f6nskedr\u00f6mmar.<\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">S\u00e5 kom det en romersk ledare som var nyfiken, och som kunde riskera andras liv. Visst fanns det \u00e4ventyrare som s\u00f6kte efter nya platser att uppt\u00e4cka? C\u00e6sar, han som gav namnet \u201dkejsare\u201dtill h\u00e4rskarna, hade i sin n\u00e4rhet en kung av Mauretanien (nuvarande Marocko och litet mer i Nordafrika). Kung Juba var ung och stark och hade ingenting emot ett \u00e4ventyr som hade stora chanser att sluta gott. C\u00e6sar betalade f\u00f6r hans resa till Kanarie\u00f6arna och kung Juba stannade d\u00e4r ganska l\u00e4nge. Han gjorde sig bekant med m\u00e4nniskorna som bodde p\u00e5 \u00f6arna redan vid den tiden (p\u00e5 hundratalet f\u00f6re Kristus), han startade en fiskeindustri, men viktigast just nu \u00e4r att han kom tillbaka med ber\u00e4ttelser om \u00f6arna och m\u00e4nniskorna d\u00e4r. Den ber\u00e4ttelsen tog en senare historieskrivare vara p\u00e5, n\u00e4mligen Plinius den \u00e4ldre.<\/span><\/p>\n<p class=\"p2\"><span class=\"s1\">Hur kunde man nu veta var dessa \u00f6ar l\u00e5g? Det finns en uppgift att en egyptisk astronom och geograf, Ptolemaios, kunde fastst\u00e4lla Kanarie\u00f6arnas position. Han levde mellan \u00e5r 90 och 170 efter Kristus. Det \u00e4r intressant att l\u00e4gga m\u00e4rke till att Kanarie\u00f6arna var s\u00e5 s\u00e4kert belagda i den vetenskapliga v\u00e4rlden att Ptolemaios valde att l\u00e4gga nollmeridianen d\u00e4r. Den ligger som bekant numera i Greenwich. Kanarie\u00f6arna har samma normaltid som Greenwich, s\u00e5 Ptolemaios\u00b4 ber\u00e4kningar visar sig st\u00e4mma \u00e5tminstone p\u00e5 den punkten. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e5nga har fascinerats av ber\u00e4ttelsen om Atlantis. Kan det finnas rester kvar n\u00e5gonstans, och i s\u00e5 fall var? F\u00f6rfattare och konstn\u00e4rer, geografer och sj\u00f6farare har fantiserat om Atlantis. Kan det vara Sardinien? Eller n\u00e5gon \u00f6 v\u00e4ster om Spanien? Till och med har Gr\u00f6nland n\u00e4mnts som m\u00f6jlig plats f\u00f6r Atlantis. Andra t\u00e4nker sig att Kanarie\u00f6arnas bergiga &hellip; <a href=\"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/2017\/07\/08\/kanarieoarnas-tidiga-historia-del-3\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Kanarie\u00f6arnas tidiga historia del 3<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[52],"tags":[53,48,55,54],"class_list":["post-512","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kanarieoarna-historia","tag-historia","tag-kanarieoarna","tag-plutarchos","tag-purpuroarna"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/512","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=512"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/512\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":513,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/512\/revisions\/513"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=512"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=512"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=512"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}