{"id":514,"date":"2017-07-09T09:00:31","date_gmt":"2017-07-09T07:00:31","guid":{"rendered":"http:\/\/yvonnewaern.se\/?p=514"},"modified":"2017-07-08T12:03:56","modified_gmt":"2017-07-08T10:03:56","slug":"kanarieoarnas-tidiga-historia-del-4-geologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/2017\/07\/09\/kanarieoarnas-tidiga-historia-del-4-geologi\/","title":{"rendered":"Kanarie\u00f6arnas tidiga historia del 4: Geologi"},"content":{"rendered":"

Geologi<\/b><\/span><\/p>\n

Vi moderna m\u00e4nniskor som har f\u00e5tt perspektiv p\u00e5 v\u00e4rlden kan l\u00e4sa oss till att Kanarie\u00f6arna \u00e4r relativt unga i jordens historia. Vulkanutbrott p\u00e5 havets botten har lyft \u00f6arna ovanf\u00f6r v\u00e5gorna. Fuerteventura<\/b>, Lanzarote, Gran Canaria <\/b>och Teneriffa<\/b> kom till f\u00f6r 14-20 miljoner \u00e5r sedan. La Palma<\/b> och La Gomera <\/b>bildades f\u00f6r 2 miljoner \u00e5r sedan och El Hierro<\/b> \u00e4r yngst med 1 miljon \u00e5r. Som alla nyf\u00f6dda v\u00e4xte de till och f\u00f6r\u00e4ndrades. Hos n\u00e5gra \u00f6ar fanns barnasinnet kvar och nya vulkaner sprutade upp utan n\u00e5gon som helst h\u00e4nsyn till vare sig natur eller m\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n

Andra platser har bildats av vulkanutbrott, bland annat Island och Hawaii. Jordskorpan ligger som en korsett \u00f6ver jordens heta k\u00e4rna. Den kallas f\u00f6r \u201dmantel\u201d. H\u00e4r och var \u00e4r det sprickor i manteln. Geologerna talar om \u201dtektoniska plattor\u201d som kan glida \u00f6ver och under varandra. Ovanf\u00f6r plattorna h\u00e4nder det en hel del n\u00e4r de flyttar sig, berg reser sig, jordb\u00e4vningar skakar allt som lagts ovanp\u00e5 plattorna och flodv\u00e5gor v\u00e4ller \u00f6ver intet ont anande str\u00e4nder. <\/span><\/p>\n

Det var inte n\u00e5gon spricka som sl\u00e4ppte ut magma ur jordens k\u00e4rna n\u00e4r Kanarie\u00f6arna bildades. Inga plattor f\u00f6rsk\u00f6ts, ingen flodv\u00e5g rycktes upp ur havets s\u00f6mn. Kanarie\u00f6arna bildades p\u00e5 en \u201dhet punkt\u201d<\/span>. Ocks\u00e5 Hawaii har bildats \u00f6ver en \u201dhet punkt\u201d, likas\u00e5 Azorerna, Madeira och Kap Verde, bland andra. Jordklotet \u00e4r prickigt av heta punkter och skakigt ritsad av skarvar mellan tektoniska plattor. Island ligger p\u00e5 en skarv, men vulkanutbrotten d\u00e4r \u00e4r inte annorlunda. N\u00e4r v\u00e4l magma tr\u00e4nger sig fram, spricker marken och heta gaser och sm\u00e4ltande material skapar berg eller f\u00f6rst\u00f6r det m\u00e4nniskor byggt upp, beroende p\u00e5 om det finns n\u00e5gra m\u00e4nskliga \u00e5sk\u00e5dare och i s\u00e5 fall vilket perspektiv \u00e5sk\u00e5darna har .\u00a0<\/span><\/p>\n

En het punkt – kan magman komma upp var som helst och bilda nya vulkaner? Det har h\u00e4nt p\u00e5 Kanarie\u00f6arna. G\u00e5r s\u00e5dant att f\u00f6ruts\u00e4ga? Geologerna studerar vulkanerna intensivt, men hur \u00e4r det med marken ovanf\u00f6r en het punkt? <\/span><\/p>\n

L\u00e5t mig b\u00f6rja med vulkanutbrotten, hur de gick till och vad som bildades av dem.<\/span><\/p>\n

Hur skedde vulkanutbrotten?<\/b><\/span><\/p>\n

N\u00e4r de f\u00f6rsta \u00f6arna bildades fanns det inga m\u00e4nniskor av v\u00e5rt sl\u00e4kte, Homo Sapiens, vare sig d\u00e4r eller i n\u00e5gon annan del av v\u00e4rlden. Ingenting annat \u00e4n stenarna kan tala till oss. L\u00e5t oss lyssna till dem. S\u00e5 h\u00e4r gick det till: <\/span><\/p>\n

Magman fr\u00e5n jordens inre tr\u00e4ngde sig genom manteln och lade sig som en sockertopp \u00f6ver havets botten. I de f\u00f6rsta vulkanutbrotten, de som bildade Kanarie\u00f6arna, fl\u00f6t magman lugnt, utan n\u00e5got st\u00f6rre motst\u00e5nd, ut ur havets botten och byggde upp lavaberg, m\u00e4ttade med basalt. Geologerna kallar den typen av vulkanutbrot f\u00f6r basiskt. <\/i>Om en m\u00e4nniska sett hur det rann hade hon inte blivit s\u00e4rskilt r\u00e4dd. Lavan fortsatte att svalla, l\u00e5ngsamt steg bergen upp, l\u00e5ngsamt rann lavan \u00f6ver bergsryggarna, mera som sirap \u00e4n som st\u00f6rtregn. Vi, som kommer l\u00e5ngt efter det att lavan stelnat, kan se berg som ser ut som krigarsk\u00f6ldar; de stiger upp brant \u00e5t ena h\u00e5llet och sluttar lugnare ner \u00e5 det andra. Mycket riktigt kallas s\u00e5dana vulkaner f\u00f6r sk\u00f6ldvulkaner. <\/i>Som stelnat blod \u00e4r den svallande lavan, m\u00f6rkt, n\u00e4stan svart.<\/span><\/p>\n

Vulkanutbrotten tog det inte lika lugnt \u00f6verallt. P\u00e5 s\u00f6dra delarna av Gran Canaria<\/b> och Teneriffa <\/b>sprutade material och stenblock ut tillsammans med giftiga gaser. Som tur var fanns det inga djur som blev f\u00f6rgiftade, inte heller n\u00e5gra som fick en sten i huvudet. De explosiva och ilskna vulkanutbrotten kallas f\u00f6r sura <\/i>av geologerna. Lavan som blir kvar efter utbrottet har en h\u00f6g kiselhalt och \u00e4r ljusare \u00e4n fr\u00e5n ett svallande utbrott.<\/span><\/p>\n

Allra mest skr\u00e4mmande och spektakul\u00e4ra \u00e4r de hydromagmatiska<\/i> vulkanutbrotten. Nu m\u00e5ste vi t\u00e4nka oss att vulkanen redan finns ovanf\u00f6r vattenytan, men den tr\u00e4ffar p\u00e5 vatten p\u00e5 sin v\u00e4g upp. I det m\u00f6tet bildas \u00e5nga av hettan. \u00c5ngan \u00f6kar trycket inne i vulkanen, s\u00e5 att allt som \u00e4r i v\u00e4gen f\u00f6r magman kastas ut i vilda explosioner. Vi kan se resterna av hydromagmatiska utbrott och vara glada \u00e5t att inga m\u00e4nniskor fanns i n\u00e4rheten n\u00e4r de p\u00e5gick. De finns h\u00e4r: Monta\u00f1a Amarilla <\/b>p\u00e5 La Graciosa, <\/b>vulkanerna Monta\u00f1a Clara <\/b>och Alegranza, la Hoya del Verodal <\/b>p\u00e5 el Hierro, la Caldera de Rey <\/b>p\u00e5 Teneriffa, <\/b>och <\/b>vulkanen El Golfo <\/b>p\u00e5 Lanzarote.<\/b><\/span><\/p>\n

Vulkanr\u00f6r<\/span><\/p>\n

P\u00e5 Lanzarote<\/b> och Teneriffa<\/b> kan vi g\u00e5 ner under marken och hitta p\u00e4rlband av grottor. De kallas f\u00f6r vulkanr\u00f6r<\/i>. Hur blev de till?<\/span><\/p>\n

Den sm\u00e4lta lavan rann s\u00e5 sakta att ytan p\u00e5 str\u00f6mmen hann stelna medan lavan fortsatte att rinna. Den rinnande lavan fortsatte ner\u00e5t och om den hann ut innan den stelnade, blev bara skalet kvar. Det \u00e4r skalet av stelnad lava som kallas f\u00f6r vulkanr\u00f6r.<\/span><\/p>\n

Vi kan se vulkanr\u00f6r i Cueva de las Verdes <\/b>p\u00e5 Lanzarote<\/b> och i Cueva del Viento<\/b> p\u00e5 Teneriffa<\/b> (Cueva del Viento)<\/b>. Vulkanr\u00f6ren d\u00f6ljer sig under marken och ingenting syns allts\u00e5 utanp\u00e5. Om ovansidan brister, blir det h\u00e5l i r\u00f6ren, de kallas f\u00f6r jameos<\/i><\/span><\/i>, och vi kan finna dem p\u00e5 Lanzarote<\/b> i Jameos del agua<\/b>, och ocks\u00e5 i Cueva de los Verdes.<\/b><\/span><\/p>\n

Den store konstn\u00e4ren p\u00e5 Lanzarote, C\u00e9sar Manrique, <\/i>har skapat ett magnifikt naturkonstverk i Jameos del agua<\/b>.\u00a0 <\/span>Han har ocks\u00e5 utformat en av sina bost\u00e4der i<\/span>en serie av vulkanr\u00f6r och jameos i n\u00e4rheten av Tahiche (Fundaci\u00f3n C\u00e9sar Manrique)<\/b>.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Geologi Vi moderna m\u00e4nniskor som har f\u00e5tt perspektiv p\u00e5 v\u00e4rlden kan l\u00e4sa oss till att Kanarie\u00f6arna \u00e4r relativt unga i jordens historia. Vulkanutbrott p\u00e5 havets botten har lyft \u00f6arna ovanf\u00f6r v\u00e5gorna. Fuerteventura, Lanzarote, Gran Canaria och Teneriffa kom till f\u00f6r 14-20 miljoner \u00e5r sedan. La Palma och La Gomera bildades f\u00f6r 2 miljoner \u00e5r sedan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kanarie\u00f6arnas tidiga historia del 4: Geologi<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[52],"tags":[56,58,53,48,57],"class_list":["post-514","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kanarieoarna-historia","tag-geologi","tag-het-flack","tag-historia","tag-kanarieoarna","tag-vulkaner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/514","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=514"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/514\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":515,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/514\/revisions\/515"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=514"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=514"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=514"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}