{"id":519,"date":"2017-08-21T10:02:53","date_gmt":"2017-08-21T08:02:53","guid":{"rendered":"http:\/\/yvonnewaern.se\/?p=519"},"modified":"2017-08-21T10:02:53","modified_gmt":"2017-08-21T08:02:53","slug":"bidrag-till-boken-grimm-redigerad-av-sofi-poulsen-utgiven-av-marchetti-forlag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/2017\/08\/21\/bidrag-till-boken-grimm-redigerad-av-sofi-poulsen-utgiven-av-marchetti-forlag\/","title":{"rendered":"Bidrag till boken ”Grimm”, redigerad av Sofi Poulsen, utgiven av Marchetti f\u00f6rlag"},"content":{"rendered":"

QIghpej – en saga med inspiration fr\u00e5n Rumpelstiltkin<\/b><\/span><\/p>\n

Yvonne W\u00e6rn<\/b><\/span><\/p>\n

En g\u00e5ng valde man en ny president i ett stort och vackert land. Alla trodde att det var den b\u00e4ste de valt, men de skulle snart f\u00e5 erfara annat.<\/span><\/p>\n

I det landet bodde en flicka som var annorlunda. I alla fall tyckte hennes pappa det. Han var b\u00f6rsm\u00e4klare och lurade m\u00e4nniskor s\u00e5 gott som varje dag. Han var oerh\u00f6rt stolt \u00f6ver sin dotter. N\u00e4r hans v\u00e4nner fr\u00e5gade vad det var som var s\u00e5 fantastiskt med henne, kunde han f\u00f6rst inte svara. En natt kom han p\u00e5 det: Hon kunde g\u00f6ra aktier av tidningspapper. Det var m\u00e4rkv\u00e4rdigt nog, ans\u00e5g han, och det tyckte de andra ocks\u00e5. Alla i det landet ville ha aktier, f\u00f6r d\u00e5 blev man rik, trodde de.<\/span><\/p>\n

Det d\u00e4r var s\u00e5 m\u00e4rkv\u00e4rdigt att det kom i tidningen. Och d\u00e5 m\u00e5ste det vara sant. \u00c4ven om presidenten inte l\u00e4ste tidningar fick han reda p\u00e5 att det fanns en utomordentlig flicka i hans land. Det fanns ju TV. Och det TV-programmet han s\u00e5g p\u00e5 hette \u201dFox News\u201d – R\u00e4vnyheter. Presidenten k\u00e4nde sig slug som en r\u00e4v n\u00e4r han s\u00e5g det programmet. Andra tidningar och TV-kanaler s\u00e4nde bara ut l\u00f6gner om honom. Det skrev han p\u00e5 Twitter, och d\u00e5 m\u00e5ste det ju vara s\u00e5. <\/span><\/p>\n

Presidenten hade uppt\u00e4ckt att det inte var s\u00e5 l\u00e4tt att klara ekonomin i det stora landet. Han \u00e5ngrade vad han hade lovat: alla skulle f\u00e5 det bra, en billig sjukf\u00f6rs\u00e4kring och h\u00f6ga l\u00f6ner f\u00f6r n\u00e4stan inget arbete alls. Inte skulle de beh\u00f6va betala s\u00e5 mycket skatt heller, det hade han sagt under valkampanjen. Det fanns m\u00e4nniskor som hade trott p\u00e5 det. Nu f\u00f6rstod han att han lovat n\u00e5got om\u00f6jligt. Men fick han bara tag p\u00e5 den d\u00e4r flickan som kunde g\u00f6ra aktier av tidningspapper, s\u00e5 skulle allt ordna sig. Trodde han. Han var s\u00e5 bra p\u00e5 att luras att han kunde dra sig sj\u00e4lv vid n\u00e4san och s\u00e4ga att det var den b\u00e4sta n\u00e4san i v\u00e4rlden. Ingen hade sett en s\u00e5dan fin n\u00e4sa.<\/span><\/p>\n

Han skickade i v\u00e4g en man f\u00f6r att h\u00e4mta flickan. Hon stretade f\u00f6rst emot, men s\u00e5 sa hennes far att hon skulle kunna bli landets f\u00f6rsta dam om hon sk\u00f6tte sig. D\u00e5 f\u00f6ljde hon med, f\u00f6r hon trodde p\u00e5 vad far sa. Vad mor sa f\u00f6rt\u00e4ljer inte historien.<\/span><\/p>\n

Flickan, som varit tvungen att byta namn till Aktielina, sedan hennes pappa kommit p\u00e5 vad som var s\u00e4rskilt med henne, fick ett eget rum i ett stort vitt hus. Hon var bara fjorton \u00e5r gammal och visste inte s\u00e5 mycket om v\u00e4rlden annat \u00e4n att aktier var n\u00e5got v\u00e4ldigt bra, f\u00f6r det hade hennes pappa sagt. Han hade packat ner en massa papper som han kallade f\u00f6r \u201daktier\u201d i hennes resv\u00e4ska. D\u00e4r fanns annars bara n\u00e5gra dambindor och en tandborste. <\/span><\/p>\n

\u201dKl\u00e4der f\u00e5r du hos presidenten\u201d, sa hennes pappa, och det trodde hon p\u00e5. <\/span><\/p>\n

\u201dN\u00e4r presidenten kommer, ska du visa honom de h\u00e4r aktierna\u201d, sa hennes pappa ocks\u00e5. \u201dOch s\u00e4g att du gjort dem av tidningspapper.\u201d <\/span><\/p>\n

Flickan protesterade: \u201dMen det har jag ju inte!\u201d <\/span><\/p>\n

\u201dDumheter, sa hennes pappa, det \u00e4r klart du har.\u201d <\/span><\/p>\n

Till slut hade hon trott att hon gjort aktier av tidningspapper p\u00e5 natten n\u00e4r hon sov.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r Aktielina kom till presidenten, gjorde hon precis som pappa sagt. Hon visade presidenten aktierna, och presidenten, som var bra p\u00e5 aff\u00e4rer, blev storf\u00f6rtjust. <\/span><\/p>\n

\u201dJag har gjort dem av tidningspapper\u201d, sa flickan. <\/span><\/p>\n

\u201dJag ska g\u00f6ra dig till rikets f\u00f6rsta dam!\u201d ropade presidenten och skilde sig fr\u00e5n sin fru.<\/span><\/p>\n

N\u00e4sta dag kom han till Aktielinas stora rum f\u00f6r att f\u00e5 se p\u00e5 nya aktier. Men Aktielina hade inga. <\/span><\/p>\n

\u201dJag hade inget tidningspapper\u201d, sa hon f\u00f6rtrytsamt. <\/span><\/p>\n

Presidenten gick sin v\u00e4g f\u00f6r att be n\u00e5gon skaffa tidningspapper. Det fanns ingen tidning i hela det vita huset. Presidenten s\u00e5g bara p\u00e5 TV och de som jobbade d\u00e4r fick inte l\u00e4sa tidningar. S\u00e5 presidentens assistent, som skulle skaffa tidningar, var tvungen att g\u00e5 ut p\u00e5 stan f\u00f6r att k\u00f6pa tidningar. <\/span><\/p>\n

Det var litet underligt att Aktielina hade pappersaktier, tyckte assistenten, inte alls modernt. Men \u00e5 andra sidan var det en konst att g\u00f6ra aktier av tidningspapper. Modern konst. Han gick ut p\u00e5 stan och fick g\u00e5 l\u00e4nge innan han hittade en aff\u00e4r som s\u00e5lde papperstidningar. Han stod i ett h\u00f6rn och bl\u00e4ddrade. Det var f\u00f6rf\u00e4rligt. Varenda tidning han s\u00e5g skrev dumma saker om presidenten. De tidningarna kunde han inte ta in i det vita huset. Till slut best\u00e4mde han sig f\u00f6r att k\u00f6pa en serietidning. Kalle Anka kunde v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte st\u00f6ra presidentens hum\u00f6r. F\u00f6rresten skulle presidenten inte l\u00e4sa tidningen. Den var till f\u00f6r att Aktielina skulle g\u00f6ra aktier av den. Kanske den var i minsta laget, men kunde hon trolla fram aktier, spelade storleken v\u00e4l ingen roll.<\/span><\/p>\n

Han gick in till Aktielina med serietidningen och hon blev s\u00e5 glad. \u00c4ntligen fick hon n\u00e5gonting att g\u00f6ra. Hon hade haft s\u00e5 l\u00e5ngtr\u00e5kigt d\u00e4r i det stora rummet som egentligen bara hade en s\u00e4ng. Hon lade sig p\u00e5 s\u00e4ngen och l\u00e4ste, och d\u00e4r l\u00e5g hon tills presidenten kom in utan att knacka. Han hade en morgonrock p\u00e5 sig, fast det var kv\u00e4ll.<\/span><\/p>\n

\u201dHur g\u00e5r det f\u00f6r min lilla Aktiefina, d\u00e5?\u201d fr\u00e5gade presidenten med en s\u00e5 len r\u00f6st att han l\u00e4t som vargen i R\u00f6dluvan och vargen. Han hade till och med gl\u00f6mt vad hon hette.<\/span><\/p>\n

Aktielina k\u00e4nde genast igen den typen av r\u00f6st och sa str\u00e4ngt: <\/span><\/p>\n

\u201dJag m\u00e5ste koncentrera mig!\u201d <\/span><\/p>\n

Hon s\u00e5g inte ens p\u00e5 presidenten, n\u00e4r hon fortsatte: \u201dOch f\u00f6rresten beh\u00f6ver jag en ny kl\u00e4nning!\u201d <\/span><\/p>\n

Presidenten s\u00e5g att hon hade en tidning i handen. D\u00e5 trodde han att hon h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00f6ra aktier. Han gav henne ett litet nyp i kinden och gick sin v\u00e4g, medan han nog hoppades p\u00e5 b\u00e5de det ena och det andra.<\/span><\/p>\n

Aktielina blev litet r\u00e4dd av nypet, hennes mamma hade l\u00e4rt henne att nyp kunde vara farliga, men kyssar var farligast. Hon visste att hon inte kunde g\u00f6ra n\u00e5got annat med den d\u00e4r tidningen \u00e4n att l\u00e4sa den, men f\u00f6r fars skull m\u00e5ste hon f\u00f6rs\u00f6ka. N\u00e4r hon l\u00e4st genom den blev hon s\u00e5 tr\u00f6tt att hon somnade. Mitt i natten kom en annan figur in i rummet. Det var inte presidenten utan en liten men kraftig figur med stora kn\u00f6lar i pannan. <\/span><\/p>\n

\u201dVem \u00e4r du?\u201d fr\u00e5gade Aktielina. <\/span><\/p>\n

Hon hade blivit f\u00f6rskr\u00e4ckt av att bli v\u00e4ckt, och n\u00e4r hon s\u00e5g p\u00e5 figuren blev hon \u00e4nnu mer r\u00e4dd. Han s\u00e5g konstig ut och l\u00e4t underligt ocks\u00e5, precis som om han var arg p\u00e5 henne. Dessutom kunde han inte uttala orden ordentligt. <\/span><\/p>\n

\u201dJag kan hj\u00e4lpa dig att g\u00f6ra aktier\u201d, skrek figuren och rynkade pannan \u00e4n mer \u201dbara du ger mig ditt halsband.\u201d <\/span><\/p>\n

Aktielina ryckte f\u00f6rst till som om han var p\u00e5 v\u00e4g att sl\u00e5 henne, men sedan f\u00f6rstod hon vad han sa. Hon blev f\u00f6rst\u00e5s glad. T\u00e4nk om hon kunde f\u00e5 ihop n\u00e5gra aktier, bara s\u00e5 mycket att presidenten gifte sig med henne. Hon tog av sig sitt halsband och r\u00e4ckte det \u00e5t varelsen som genast ryckte det till sig.<\/span><\/p>\n

N\u00e4sta dag f\u00f6rs\u00f6kte hon g\u00f6ra aktier av serietidningen. Hon delade upp den i sm\u00e5 delar och skakade varje del. Ingenting h\u00e4nde. Medan hon h\u00f6ll p\u00e5, kom presidenten in igen. <\/span><\/p>\n

\u201dJag jobbar!\u201d sa Aktielina. <\/span><\/p>\n

Presidenten n\u00f6p henne i kinden och tog om hennes huvud. Aktielina f\u00f6rs\u00f6kte vrida bort det, men presidenten kysste henne p\u00e5 munnen \u00e4nd\u00e5.<\/span><\/p>\n

\u201dDu ska bli min hustru, b\u00e4st vi b\u00f6rjar redan nu att \u00f6va oss med varandra\u201d, sa han. <\/span><\/p>\n

\u201dJag jobbar!\u201d var det enda Aktielina kunde s\u00e4ga. <\/span><\/p>\n

Som tur var verkade presidenten n\u00f6ja sig med det, och gick sin v\u00e4g.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 natten var Aktielina vaken n\u00e4r figuren med den konstiga pannan kom in igen. <\/span><\/p>\n

\u201dJag har inte kunnat g\u00f6ra n\u00e5gra aktier!\u201d sa Aktielina f\u00f6rebr\u00e5ende. <\/span><\/p>\n

\u201dDet var f\u00f6r litet med halsbandet\u201d, sa varelsen med den konstiga pannan. \u201dJag m\u00e5ste ha n\u00e5got annat\u201d. <\/span><\/p>\n

Om han inte hade sett s\u00e5 farlig ut, hade hon mest velat skratta \u00e5t hans underliga s\u00e4tt att prata.<\/span><\/p>\n

Aktielina hade inte s\u00e5 mycket att ge bort, men en ring hade hon, som hon f\u00e5tt n\u00e4r hon konfirmerades, Den gav hon \u00e5t figuren, och n\u00e4r han f\u00f6rsvann somnade hon och sov s\u00e5 gott att hon inte m\u00e4rkte att presidenten kommit in igen och lagt sig i hennes s\u00e4ng. <\/span><\/p>\n

P\u00e5 morgonen m\u00e4rkte hon att presidenten l\u00e5g d\u00e4r bredvid henne. Nu tog han henne i famn och pressade in n\u00e5got stort och h\u00e5rt in mellan hennes ben. <\/span><\/p>\n

\u201dJust nu jobbar du inte!\u201d sa han medan hon bara gnydde f\u00f6r att det gjorde ont.<\/span><\/p>\n

Den dagen kom inte presidenten mer, och det blev inga aktier gjorda heller. Aktielina ringde till sin pappa och sa att hon inte kunde g\u00f6ra aktier.<\/span><\/p>\n

\u201dVad anv\u00e4nder du f\u00f6r papper?\u201d undrade hennes far. <\/span><\/p>\n

\u201dSerietidningen Kalle Anka,\u201d sa hon, f\u00f6r sin pappa kunde hon inte lura. <\/span><\/p>\n

\u201dDet ska vara \u2019The Economist\u2019 f\u00f6rst\u00e5s\u201d, sa hennes pappa. <\/span><\/p>\n

Flickan blev glad, f\u00f6r hon trodde att hon skulle klara av att g\u00f6ra aktier, bara hon fick r\u00e4tt papper.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r presidentens assistent sent omsider kom in med \u201dThe Economist\u201d var Aktielina s\u00e5 tr\u00f6tt att hon inte orkade s\u00e4tta i g\u00e5ng att f\u00f6rs\u00f6ka ens en g\u00e5ng. Den natten kom inte den kraftiga figuren och inte heller presidenten. N\u00e4sta dag och n\u00e4sta dag igen jobbade hon p\u00e5. Hon rev s\u00f6nder tidningen, i sm\u00e5 bitar och skakade p\u00e5 varje bit. Ibland vek hon dem som flygplan och kastade omkring dem. Vad hon \u00e4n gjorde, s\u00e5 inte blev det aktier av dem. Nu b\u00f6rjade presidenten komma in till henne d\u00e5 och d\u00e5 och varje morgon lade han sig p\u00e5 henne och tryckte in en h\u00e5rd sak mellan hennes ben. Det gjorde inte s\u00e5 ont l\u00e4ngre, men det var inte s\u00e4rskilt sk\u00f6nt, tyckte Aktielina. <\/span><\/p>\n

\u201dInga aktier \u00e4n?\u201d fr\u00e5gade presidenten d\u00e5 och d\u00e5, och n\u00e4r hon skakade p\u00e5 huvudet, tryckte han in n\u00e5got en g\u00e5ng till, och han l\u00e4t som om han var b\u00e5de arg och glad p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/span><\/p>\n

Efter en l\u00e5ng tid b\u00f6rjade Aktielina m\u00e5 illa p\u00e5 morgnarna. Hon tyckte tidningarna var det \u00e4ckligaste som fanns. Vad hon \u00e4n gjorde blev det inga aktier. Men allra \u00e4ckligast var presidenten med sin h\u00e5rda sak som han tryckte in mellan hennes ben fast hon inte ville. <\/span><\/p>\n

\u201dInga aktier i dag heller?\u201d ropade presidenten och n\u00e4stan skrattade. \u201dD\u00e5 f\u00e5r vi g\u00f6ra n\u00e5got annat!\u201d<\/span><\/p>\n

Aktielina hade nu f\u00e5tt en tj\u00e4narinna som hette Melanie och som hj\u00e4lpte henne med att riva itu tidningarna. N\u00e4r Aktielina klagade \u00f6ver att hon m\u00e5dde illa, tittade Melanie p\u00e5 henne och sa:<\/span><\/p>\n

\u201dMen k\u00e4ra du, du v\u00e4ntar ju barn! Har du inte f\u00f6rst\u00e5tt att det kan bli barn av det d\u00e4r som presidenten g\u00f6r med dig?\u201d <\/span><\/p>\n

Jo, det hade hon ju. Han hade kysst henne p\u00e5 munnen flera g\u00e5nger. Nu skulle han v\u00e4l gifta sig med henne?<\/span><\/p>\n

N\u00e4r han kom n\u00e4sta natt ber\u00e4ttade hon f\u00f6r honom hur det var. <\/span><\/p>\n

\u201dMen du skulle g\u00f6ra aktier \u00e5t mig\u201d, sa presidenten,\u201d inte barn! Nu f\u00e5r du inte komma ut h\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6rr\u00e4n du gjort \u00e5tminstone en aktie!\u201d <\/span><\/p>\n

Han gick sin v\u00e4g utan att ens kyssa henne.<\/span><\/p>\n

Den kraftiga figuren med den konstiga pannan kom in till henne den natten. <\/span><\/p>\n

\u201dJag kan hj\u00e4lpa dig att g\u00f6ra aktier\u201d, sa han, \u201dom jag f\u00e5r n\u00e5got fint av dig.\u201d <\/span><\/p>\n

Aktielina visste inte vad hon skulle tro. Men hon hade ingenting att ge honom, s\u00e5 hon beh\u00f6vde inte t\u00e4nka s\u00e5 mycket.<\/span><\/p>\n

\u201dDu har f\u00e5tt allt jag har\u201d, sa hon.<\/span><\/p>\n

\u201dJag vet allt vad du har inne i dig. Det vill jag ha!\u201d sa figuren. <\/span><\/p>\n

Aktielina f\u00f6rstod att han menade barnet hon hade i magen och blev alldeles f\u00f6rskr\u00e4ckt. Det var en del av henne, och hon ville p\u00e5 vis och villkor inte bli av med det.<\/span><\/p>\n

N\u00e4sta morgon fr\u00e5gade hon Melanie vad hon skulle g\u00f6ra. <\/span><\/p>\n

\u201dF\u00f6rhandla med honom\u201d, sa Melanie, \u201ds\u00e5dana d\u00e4r figurer brukar man kunna lura p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.\u201d Aktielina var inte van vid att lura folk, men nu f\u00f6rstod hon att det skulle bli n\u00f6dv\u00e4ndigt. <\/span><\/p>\n

\u201dHur d\u00e5?\u201d fr\u00e5gade hon, f\u00f6r hon kunde inte hitta p\u00e5 n\u00e5got sj\u00e4lv. <\/span><\/p>\n

\u201dS\u00e4g att han m\u00e5ste hj\u00e4lpa dig om du kan gissa hans namn!\u201d f\u00f6reslog Melanie som hade l\u00e4st m\u00e5nga historier. <\/span><\/p>\n

Det tyckte Aktielina var en god id\u00e9, och s\u00e5 gick hon och lade sig med pappersbitarna av det nya numret av \u201d\u2019The Economist\u201d omkring sig som en rosenb\u00e4dd, fast de luktade inte lika gott. Den natten sov hon dupt. Vare sig figuren eller presidenten kom och Melanie l\u00e5g i rummet bredvid och snarkade, men det h\u00f6rde Aktielina inte.<\/span><\/p>\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 kom presidenten in tidigt p\u00e5 morgonen. Helt p\u00e5kl\u00e4dd var han och vit i ansiktet. <\/span><\/p>\n

\u201dNu m\u00e5ste jag ha mina aktier!\u201d sa han, precis som om det som Aktielina kunde g\u00f6ra var hans egendom.<\/span><\/p>\n

\u201dJag har inte b\u00f6rjat jobba \u00e4nnu\u201d, svarade Aktielina, och som tur var kom Melanie in och sa: <\/span><\/p>\n

\u201dHerr President kan komma in till mig s\u00e5 l\u00e4nge medan Aktielina stiger upp och kl\u00e4r p\u00e5 sig.\u201d<\/span><\/p>\n

Det gjorde han och Aktielina h\u00f6rde ett stort b\u00f6k och ov\u00e4sen d\u00e4rinifr\u00e5n, sm\u00e5 skrik och st\u00f6n och f\u00f6rstod ingenting, men hon kl\u00e4dde i alla fall p\u00e5 sig. N\u00e4r hon var f\u00e4rdig att b\u00f6rja jobba kom presidenten ut fr\u00e5n Melanies sovrum.Hans skjorta var okn\u00e4ppt och h\u00e5ret p\u00e5 \u00e4nda, slipsen h\u00e4ngde p\u00e5 sned, och byxorna var bara till h\u00e4lften uppdragna. Han rusade genom Aktielinas rum utan att se p\u00e5 henne, men grinet i hans ansikte f\u00f6rf\u00f6ljde henne hela dagen.<\/span><\/p>\n

Inga aktier kunde Aktielina g\u00f6ra den dagen heller, och till kv\u00e4llen kunde hon inte somna av r\u00e4dsla att bli av med sitt barn.Figuren med den konstiga pannan hade inte kommit, s\u00e5 hon kunde inte f\u00f6rhandla med honom, och nu v\u00e4xte barnet inne i henne, och presidenten ville inte gifta sig med henne, och nu kom han inte ens till henne. <\/span><\/p>\n

Just som hon somnat mitt i alla problem kom varelsen men kn\u00f6larna i pannan. <\/span><\/p>\n

\u201dJag tar ditt barn!\u201d sa han bryskt och Aktielina rycktes upp ur sin s\u00f6mn. <\/span><\/p>\n

\u201dInte om jag kan gissa ditt namn!\u201d sa Aktielina. <\/span><\/p>\n

\u201dTupp, tupp!\u201d sa varelsen och tryckte en brun tumme mot hennes rosa. \u201dDu f\u00e5r tre f\u00f6rs\u00f6k, och om du misslyckas, tar jag ditt barn! Du f\u00e5r tre dagar p\u00e5 dig.\u201d\u00a0<\/span><\/p>\n

S\u00e5 f\u00f6rsvann han.<\/span><\/p>\n

Aktielina t\u00e4nkte att det d\u00e4r skulle hon v\u00e4l klara. Det fanns inte s\u00e5 m\u00e5nga namn att v\u00e4lja p\u00e5, och f\u00f6rresten kunde s\u00e4kert Melanie hj\u00e4lpa henne. Hon fr\u00e5gade Melanie. F\u00f6rst ber\u00e4ttade hon f\u00f6rst\u00e5s hur figuren s\u00e5g ut och hur den l\u00e4t. <\/span><\/p>\n

\u201dJaha! Det l\u00e5ter som en misslyckad klingonsk krigare, med de d\u00e4r kn\u00f6larna i pannan. L\u00e4tt som en pl\u00e4tt att hitta p\u00e5 namn \u00e5t \u00b4en!\u201d Melanie gjorde en paus och t\u00e4nkte. \u201dEn s\u00e5n d\u00e4r figur m\u00e5ste heta \u2019Hov\u2019. Det betyder \u2019stj\u00e4rna\u2019 p\u00e5 klingon. Om du s\u00e4ger det \u00e5t honom, blir han i vilket fall smickrad.\u201d<\/span><\/p>\n

Det tyckte Aktielina l\u00e4t bra. \u2019Stj\u00e4rna\u2019, det var v\u00e4l fint att heta. Och klingon, det var ett utomjordiskt spr\u00e5k, talat av krigarrasen klingonerna. <\/span><\/p>\n

P\u00e5 dagen fick hon ett nytt nummer av \u201dThe Economist\u201d och eftersom hon inte kunde l\u00e5ta bli att l\u00e4sa blev hon bekymrad. Aktiekurserna sj\u00f6nk f\u00f6r att b\u00f6rsen inte trodde p\u00e5 den nye presidenten, och om han inte gjorde n\u00e5got omedelbart skulle hela landet snart g\u00e5 i konkurs. F\u00f6rtvivlat rev och slet Aktielina i tidningssidorna, vek dem som hon aldrig gjort f\u00f6rut och gjorde pappersbollar av tussarna som hon blivit \u00f6ver fr\u00e5n h\u00f6rnen, men n\u00e5gra aktier blev det inte. <\/span><\/p>\n

N\u00e4r figuren med den konstiga pannan kom p\u00e5 natten ropade hon glatt: <\/span><\/p>\n

\u201dDu heter Hov!\u201d <\/span><\/p>\n

Varelsen hoppade upp och ner, dansade och skrattade: <\/span><\/p>\n

\u201dFel! Fel! \u201d <\/span><\/p>\n

Aktielina blev f\u00f6rst r\u00e4dd, sedan arg och sa: <\/span><\/p>\n

\u201dDet tror jag inte p\u00e5! Visst \u00e4r du en stj\u00e4rna!\u201d <\/span><\/p>\n

Figuren skrattade s\u00e5 att t\u00e5rarna skv\u00e4tte, slog sig p\u00e5 l\u00e5ren och sj\u00f6ng: <\/span><\/p>\n

\u201dDumma, Aktielina, du \u00e4r en riktig pina!\u201d\u00a0 <\/span>S\u00e5 f\u00f6rsvann han.<\/span><\/p>\n

Aktielina kunde inte sova mer den natten och p\u00e5 dagen var hon s\u00e5 tr\u00f6tt s\u00e5 Melanie sa: <\/span><\/p>\n

\u201dVad h\u00e4nde i natt?\u201d<\/span><\/p>\n

D\u00e5 ber\u00e4ttade Aktielina vad som h\u00e4nt, och hon kunde inte komma ifr\u00e5n att hon skyllde p\u00e5 Melanie. <\/span><\/p>\n

\u201d\u00c4sch\u201d, sa Melanie, \u201ddet d\u00e4r var ju bara f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket, och han gav dig ju en ledtr\u00e5d!\u201d <\/span><\/p>\n

\u201dVad d\u00e5?\u201d sa Aktielina <\/span><\/p>\n

\u201dDu \u00e4r en riktig pina!\u201d upprepade Melanie. <\/span><\/p>\n

\u201dDet g\u00e4ller bara att komma p\u00e5 vad han menade med det\u201d, sa Melanie. \u201dDu har tv\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k till p\u00e5 dig. Den h\u00e4r g\u00e5ngen kan du pr\u00f6va med \u2019MiStaq\u2019, det var en k\u00e4nd skulpt\u00f6r. Om han inte heter det, kan han i alla fall bli smickrad av att du tror han har samma namn\u201d.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 natten kom figuren igen och sa: <\/span><\/p>\n

\u201dNu ska jag snart f\u00e5 ditt barn!\u201d <\/span><\/p>\n

\u201d\u00c5nej, tv\u00e5 g\u00e5nger till f\u00e5r jag f\u00f6rs\u00f6ka!\u201d sa Aktielina. \u201dF\u00f6rresten har du inte l\u00e4rt mig g\u00f6ra n\u00e5gra aktier \u00e4nnu!\u201d <\/span><\/p>\n

\u201dF\u00f6rst namn, sedan aktier\u201d, sa figuren. <\/span><\/p>\n

\u201dD\u00e5 f\u00e5r du ett namn av mig h\u00e4r\u201d, sa Aktielina, \u201dMiStaq\u201d.<\/span><\/p>\n

\u201dFel, fel!\u201d jublade figuren. \u201dN\u00e4sta g\u00e5ng du misslyckas vet du att jag kommer att ta ditt barn!\u201d <\/span><\/p>\n

Och s\u00e5 f\u00f6rsvann han, men p\u00e5 v\u00e4gen sj\u00f6ng han: \u201dDumma Aktielina, du \u00e4r en riktig pina!\u201d<\/span><\/p>\n

N\u00e4r Melanie kom in p\u00e5 morgonen, l\u00e5g Aktielina fortfarande p\u00e5 den v\u00e5ta kudden med alldeles tilltrasslat h\u00e5r. <\/span><\/p>\n

\u201dDet var inte r\u00e4tt namn den h\u00e4r g\u00e5ngen heller?\u201d undrade Melanie och tittade p\u00e5 Aktielinas mage som vuxit sig v\u00e4ldigt stor. <\/span><\/p>\n

\u201dNej!\u201d vr\u00e5lade Aktielina och kastade sig p\u00e5 andra sidan s\u00e5 att s\u00e4ngen hoppade h\u00f6gt. <\/span><\/p>\n

\u201dVar r\u00e4dd om barnet!\u201d sa Melanie bara. \u201dNu ska vi t\u00e4nka ut ett riktigt bra namn! Sa han n\u00e5got mera?\u201d<\/span><\/p>\n

Aktielina snyftade s\u00e5 att Melanie inte h\u00f6rde vad hon sa.<\/span><\/p>\n

Den dagen satt Aktielina bara och tittade rakt fram s\u00e5 att Melanie blev riktigt r\u00e4dd att hon blivit tokig. Hon tittade inte i den nya tidningen som assistenten hade kommit med, fast den hade stora r\u00f6da rubriker. Melanie hann se att d\u00e4r stod \u201dLandskonkurs n\u00e4ra!\u201d innan Aktielina kastade hela tidningen i papperskorgen utan att riva ut en enda sida.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 natten sov inte Aktielina en enda blund. Hon lade armarna om sin stora mage och gungade den som om barnet redan l\u00e5g i hennes famn.<\/span><\/p>\n

\u201dMin egen baby\u201d, gr\u00e4t hon, \u201dska jag f\u00f6rlora dig i samma \u00f6gonblick som du kommer ut?\u201d <\/span><\/p>\n

Melanie var inte den som gav upp. Hon ville hj\u00e4lpa Aktielina, som hon b\u00f6rjat tycka mycket om. Dessutom kanske Melanie kunde bli av presidenten, om han tog Aktielina i st\u00e4llet. Presidenten hade kommit till henne varje kv\u00e4ll och Melanie gillade honom inte alls. N\u00e4r presidenten nu gick ut ur hennes rum, sm\u00f6g hon efter honom, men i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6lja honom \u00e4nda\u00a0 <\/span>in i hans rum, gick hon till den stora gr\u00e4smattan framf\u00f6r det vita huset. Den v\u00e4gen m\u00e5ste figuren ta f\u00f6r att komma in till huset, det visste hon. <\/span><\/p>\n

Hon h\u00f6rde s\u00e5ng och skratt och g\u00f6mde sig bakom en stor spirea-buske. Genom det tunna l\u00f6vverket s\u00e5g hon figuren. Den hoppade och dansade och sj\u00f6ng: <\/span><\/p>\n

\u201dKrichpedj madjkra! Krichpedj! madjkra!\u201d<\/span><\/p>\n

Eftersom Melanie l\u00e4rt sig litet klingon (hon brukade se p\u00e5 TV n\u00e4r hon var ledig) f\u00f6rstod hon s\u00e5 mycket som att Krichpedj var figurens namn. Hon upprepade det f\u00f6r sig m\u00e5nga g\u00e5nger s\u00e5 att hon skulle kunna l\u00e4ra Aktielina vad varelsen hette. I mitten var ett ch-ljud som l\u00e4t som n\u00e4r man b\u00f6rjade spy. Varelsen dansade och sj\u00f6ng s\u00e5 l\u00e4nge att hon blev tr\u00f6tt p\u00e5 honom och blev alldeles torr i halsen av de d\u00e4r \u201dch\u201d som hon viskade tyst f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Inte v\u00e5gade hon g\u00e5 ut ur buskaget heller, s\u00e5 hon v\u00e4ntade tills han tr\u00f6ttnat. Hon somnade d\u00e4r innan varelsen slutat dansa. N\u00e4r hon somnat kom en katt och kissade p\u00e5 henne utan att hon m\u00e4rkte det.\u00a0 <\/span>P\u00e5 morgonen vaknade hon, kall och v\u00e5t av dagg och kattkiss. N\u00e4r hon kom in i Aktielinas rum l\u00e5g Aktielina fortfarande med h\u00e4nderna om magen och gr\u00e4t.<\/span><\/p>\n

\u201dKrichpedj!\u201d ropade Melanie.<\/span><\/p>\n

Aktieline s\u00e5g bara p\u00e5 henne och h\u00f6ll sig f\u00f6r n\u00e4san: <\/span><\/p>\n

\u201dVad du luktar, och s\u00e5 du ser ut!\u201d \u201dKrichpedj, Krichpedj\u201d ropade Melanie. <\/span><\/p>\n

Hon var som en s\u00e5dan d\u00e4r gammaldags LP-skiva som f\u00e5tt en repa i sig. <\/span><\/p>\n

\u201dG\u00e5 och duscha, vetja\u201d, sa Aktielina, fortfarande med fingrarna om n\u00e4san. <\/span><\/p>\n

\u201dDu luktar vederv\u00e4rdigt!\u201d <\/span><\/p>\n

Melanie f\u00f6rstod att Aktielina inte var p\u00e5 hum\u00f6r att lyssna, s\u00e5 hon gick in i duschrummet. N\u00e4r hon bytt kl\u00e4der och gick in till Aktielina var presidenten d\u00e4r igen, ovanp\u00e5 Aktielinas stora mage. <\/span><\/p>\n

\u201dNu kommer barnet snart!\u201d gr\u00e4t Aktielina, och den d\u00e4r figuren kommer att ta det! \u201d<\/span><\/p>\n

\u201dInte heller\u201d, sa presidenten och drog sin pitt ur Aktielinas fitta.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u201dDet \u00e4r mitt barn. Ingen tar mitt barn.\u201d <\/span><\/p>\n

Han drog upp sitt blixtl\u00e5s och st\u00e4llde sig bredbent och stark bredvid Aktielina. Det var s\u00e5 att Aktielina b\u00f6rjade tycka om honom. Om han kunde r\u00e4dda henne, s\u00e5 kanske hon skulle kunna gifta sig med honom.<\/span><\/p>\n

\u201dStannar du h\u00e4r tills han kommer?\u201d fr\u00e5gade hon hoppfullt. <\/span><\/p>\n

\u201dNej, det har jag inte tid med, men jag kommer i morgon bitti\u201d, sa presidenten och klappade henne p\u00e5 magen.<\/span><\/p>\n

Under dagen f\u00f6dde Aktielina barnet, som var en stor pojke, presidenten upp i dagen. <\/span><\/p>\n

\u201dVi m\u00e5ste g\u00f6mma honom!\u201d var det f\u00f6rsta Aktielina sa, sedan hon slutat skrika under f\u00f6rlossningen. <\/span><\/p>\n

\u201dNejd\u00e5!\u201d f\u00f6rs\u00e4krade Melanie. \u201dJag vet vad figuren heter.\u201d<\/span><\/p>\n

Aktielina v\u00e5gade inte lita p\u00e5 henne utan bar in gossen i det ovala rummet d\u00e4r pappa satt, omgiven av viktiga personer. Hon satte sig i en stol, ammade babyn och l\u00e4mnade honom i stolen. <\/span><\/p>\n

\u201dPassa honom s\u00e5 att figuren inte kommer och tar honom\u201d, sa hon till presidenten. <\/span><\/p>\n

Presidenten bara nickade. Han var mitt uppe i en diskussion om han skule bomba en stad i Syrien eller inte. Precis som om det skulle vara viktigare \u00e4n hans sons f\u00f6delse.<\/span><\/p>\n

Aktielina var s\u00e5 tr\u00f6tt efter f\u00f6delsearbetet att hon somnade och inte vaknade f\u00f6rr\u00e4n figuren stod och slog p\u00e5 hennes tomma mage. <\/span><\/p>\n

\u201dVar \u00e4r babyn!\u201d skrek figuren. \u201dMin baby!\u201d <\/span><\/p>\n

Melanie h\u00f6rde ov\u00e4sendet och kom in. Hon viskade i Aktielinas h\u00f6gra \u00f6ra: <\/span><\/p>\n

\u201dKrichpedj, det \u00e4r vad han heter!\u201d <\/span><\/p>\n

Aktielina upprepade det som i s\u00f6mnen och figuren ryckte till. Han blev alldeles vit \u00f6ver ansiktet, \u00e4nda ut i \u00f6rsnibbarna och hans h\u00e4nder s\u00e5g ut som runda glasspinnar med fingrar p\u00e5. Han r\u00f6rde sig inte. Som en sn\u00f6gubbe stod han d\u00e4r och bara gapade. <\/span><\/p>\n

D\u00e4r stod han \u00e4nda tills det blev morgon och presidenten kom in som vanligt. Det var n\u00e5got konstigt med presidenten. Han h\u00f6ll ett f\u00f6rem\u00e5l som f\u00f6rde f\u00f6rf\u00e4rligt ov\u00e4sen i sina armar, och \u00e4nd\u00e5 log han s\u00e5 att han s\u00e5g riktigt f\u00e5nig ut. <\/span><\/p>\n

\u201dMin son!\u201d sa han och gick med f\u00f6rsiktiga steg mot Aktielinas s\u00e4ng. <\/span><\/p>\n

Aktielina tog den lille gossen och la honom till br\u00f6stet. <\/span><\/p>\n

Medan hon ammade honom, fick presidenten syn p\u00e5 figuren. <\/span><\/p>\n

\u201dVem \u00e4r det d\u00e4r?\u201d sa han, \u201doch hur har han kommit f\u00f6rbi s\u00e4kerhetsvakterna?\u201d <\/span><\/p>\n

\u201dDet \u00e4r han som ville ta din son\u201d, sa Melanie, f\u00f6r Aktielina var fullt upptagen med den nyf\u00f6dde. <\/span><\/p>\n

\u201dHan skulle bara v\u00e5ga!\u201d sa presidenten och visslade p\u00e5 s\u00e4kerhetsvakterna. <\/span><\/p>\n

In kom tre stora uniformerade vakter, lyfte upp figuren och bar honom ut ur rummet. Han var stel som en istapp.<\/span><\/p>\n

Innan Krichpedj tinade upp igen hade han blivit inst\u00e4ngd i en cell under det stora vita huset. Medan han var f\u00e5ngen, hade han s\u00f6nder allt inne i sin cell och var n\u00e4ra att bryta s\u00f6nder celld\u00f6rren, innan s\u00e4kerhetspolisen uppt\u00e4ckte varifr\u00e5n han kom. Presidenten tog kontakt med de styrande p\u00e5 Klingon f\u00f6r att f\u00f6rvisa Krichpedj dit, men ville de inte alls ta emot honom. <\/span><\/p>\n

\u201dVi skickade bort honom f\u00f6r att han var misslyckad\u201d, skrev de, \u201dvi skickar en medicin som g\u00f6r honom hanterbar.\u201d<\/span><\/p>\n

N\u00e4r medicinen kommit gav n\u00e5gon vakt den genast \u00e5t Krichpedj. N\u00e4r han fick se f\u00f6rpackningen skrek och br\u00e5kade han. Texten, som stod d\u00e4r p\u00e5 klingon, kunde han l\u00e4sa. Fyra m\u00e4n beh\u00f6vdes f\u00f6r att h\u00e5lla i honom, \u00f6ppna hans mun och h\u00e4lla ner medicinen i hans hals. Han hostade och skrek, men efter ett tag sj\u00f6nk han ihop som en trasig ballong. Bara skinnet blev kvar. <\/span><\/p>\n

Melanie som visste litet om landet Klingon ber\u00e4ttade att det inte var n\u00e5gon medicin de f\u00e5tt utan ett virus, som tog d\u00f6d p\u00e5 varelser fr\u00e5n Klingon. Hon hade kunnat f\u00f6rklara det hela mer, men det skulle bli en ny historia.<\/span><\/p>\n

Snipp, snapp, snut, nu \u00e4r sagan slut! <\/span><\/p>\n

Hall\u00e5 d\u00e4r! Hur gick det med aktierna d\u00e5? Det \u00e4r ocks\u00e5 en helt annan historia.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

QIghpej – en saga med inspiration fr\u00e5n Rumpelstiltkin Yvonne W\u00e6rn En g\u00e5ng valde man en ny president i ett stort och vackert land. Alla trodde att det var den b\u00e4ste de valt, men de skulle snart f\u00e5 erfara annat. I det landet bodde en flicka som var annorlunda. I alla fall tyckte hennes pappa det. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Bidrag till boken ”Grimm”, redigerad av Sofi Poulsen, utgiven av Marchetti f\u00f6rlag<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[62,60,61],"class_list":["post-519","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-noveller","tag-fantastik","tag-grimm","tag-vuxensaga"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/519","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=519"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/519\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":520,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/519\/revisions\/520"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=519"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=519"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/yvonnewaern.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=519"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}