- Snabbhet En dator kan l\u00e4tt \u201dsl\u00e5\u201d en m\u00e4nniska n\u00e4r det g\u00e4ller snabbhet. Det visade sig i de f\u00f6rsta programmen f\u00f6r artificiell intelligens som anv\u00e4ndes t.ex. f\u00f6r att spela schack. S\u00e5 l\u00e4nge vi har problem som kr\u00e4ver en stegvis l\u00f6sning (till exempel ett s\u00f6kande i en problemrymd, som Hanois torn), kan en dator vinna \u00f6ver en m\u00e4nniska. Det \u00e4r dock f\u00e5 problem som \u00e4r s\u00e5dana, och schackdatorerna klarade sig inte l\u00e4nge mot kluriga schackspelare.<\/li>
- Samarbete. Om man kan dela upp ett problem i m\u00e5nga sm\u00e5 delar kan man t\u00e4nka sig att l\u00f6sa det genom samarbete. Vi har exempel i restaurangk\u00f6k, andra exempel finns i brandsl\u00e4ckning, husbygge, ja \u00f6verhuvudtaget de flesta praktiska g\u00f6rom\u00e5l. Men intelligens – vilka exempel kan vi finna d\u00e4r? Bostr\u00f6m f\u00f6resl\u00e5r att den akademiska uppdelningen i olika \u00e4mnen bidrar till utveckling av den kollektiva intelligensen. I boken \u201dN\u00e4r havet steg\u201d n\u00e4mner jag litet ytligt det d\u00e4r med samarbete mellan olika robotar som en fara f\u00f6r m\u00e4nniskorna, men jag m\u00e5ste nog t\u00e4nka genom det hela b\u00e4ttre till n\u00e4sta bok. F\u00f6r \u00f6vrigt kr\u00e4ver det goda kommunikationsv\u00e4gar och kommunikationss\u00e4tt f\u00f6r att f\u00e5 ett samarbete att fungera \u00f6ver huvudtaget.<\/li>
- Kvalitet. Det h\u00e4r \u00e4r den sv\u00e5raste delen av \u201dsuper\u201d. Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka oss en intelligens som \u00e4r annorlunda \u00e4n v\u00e5r, utom n\u00e4r den \u00e4r mindre intelligent. Ett mer intelligent t\u00e4nkande kan m\u00f6jligen vara ett som sker \u201dutanf\u00f6r boxen\u201d, ett d\u00e4r tidigare ok\u00e4nda tekniker eller tankes\u00e4tt anv\u00e4nds. Kanske Einsteins t\u00e4nkande \u00e4r ett s\u00e5dant exempel?
Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r mig att bed\u00f6ma, jag kan inte tillr\u00e4ckligt mycket matematik. (se Einsteins f\u00e4ltekvation).
<\/li><\/ol>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/yvonnewaern.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/Einsteins-f\u00e4ltekvation.jpeg\")
<\/figure>\n\n\n\nJag \u00e4r f\u00f6rtjust i gestaltpsykologernas exempel och i tanken p\u00e5 \u201dgestaltv\u00e4xling\u201d. Det \u00e4r kanske en annan \u201dkvalitet\u201d av t\u00e4nkande. Men d\u00e5 ska den nya \u201dgestalten\u201d verkligen vara ny, inte bara ett alternativ som m\u00e5nga eller ens n\u00e5gon k\u00e4nner till. Jag har ett exempel p\u00e5 den typen av problem i boken (sid. 260). Det exemplet kommer fr\u00e5n Lewis Carroll. Inte ens l\u00f6sningen p\u00e5 det problemet kan r\u00e4knas som \u201dsuperintelligent\u201d, men tanken kan tj\u00e4na som en v\u00e4gvisare. <\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"http:\/\/yvonnewaern.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/Lewis-Carroll-problembok-704x1024.jpg\")
<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"H\u00e4r g\u00e5r somliga och oroar sig f\u00f6r att en \u201dsuperintelligens\u201d kan \u201dta \u00f6ver v\u00e4rlden\u201d utan att ens fr\u00e5ga sig sj\u00e4lva p\u00e5 vilket s\u00e4tt en intelligens kan bli \u201dsuper\u201d eller vad det betyder att den \u201dtar \u00f6ver v\u00e4rlden\u201d. Jag som just nu l\u00e4ser om Nick Bostroms bok \u201dSuperintelligence\u201d s\u00e5g att jag missade kapitel 3 f\u00f6rsta g\u00e5ngen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Superintelligens?<\/span>