FÖRLUST

Minnen är spöken som kommer när man är som minst förberedd. Jag trodde att jag hade bearbetat min mormors och min mammas krigsminnen genom att skriva om deras förluster.  Men så invaderas Ukraina … Och redan i går skrev jag:

hon stiger ur graven

ögon grå av gråt

Och som mamma tjatade om sitt sommarhus i Tver! Det som gick förlorat i ryska revolutionen.

Min debutbok

I mardrömmen blev det sommarhuset i Undenäs:

förlorat förgånget …

sommarhuset förstört 

i en mardröm

UR: HAIKU STAPPLANDE . FAS 1: Fem – sju – fem

Jag började följa några haikugrupper på Facebook i maj 2021. Det var så spännande att jag ville skriva ner några av mina reaktioner. Det blev ett litet häfte, på engelska. Här kommer några översatta kapitel.

Jag visste så mycket om haiku att den skrevs på tre rader, med fem stavelser på första raden, sju på andra och så fem på tredje. 

Och så borde den innehålla någon antydan om årstid. Det passade bra. 

Den 8:e maj postade jag den första haikun som handlade om den nyss utsprungna azalean:

when my flower smiles

I smile, too, in early May

later tears will fall.

Översättning (utan tanke på stavelser)

När min blomma ler

ler också jag i tidig maj.

Senare kommer tårar att falla.

Jag fick omedelbart en kommentar:

Ingen antropomorfism i haiku!

Jag lärde mig alltså något (som jag fick lära om senare …)

Stapplande haikusteg

Mitt första halvår som haiku-poet

Yvonne Wærn

Jag är nyfiken på det mesta,  men allt kan jag inte förstå. Jag fick för mig att jag skulle kunna förstå de engelska versionerna av japansk kortpoesi. Det gäller alltså haiku och liknande poetiska uttryck. Här ska jag berätta lite om min haiku-vandring. Med käpp, förstås, bestående av hjälpsamma människor. 

Haiku har definierats på många olika sätt. Det centrala är att en haiku ska beskriva en observation på ett koncentrerat sätt. 

Haiku verkstad

Jag har blivit medlem av Svenska haikusällskapet! Det känn s som en stor ära att få tillhöra denna illustra organisation. Jag upptäckte dem precis i tid att skicka in ett bidrag till deras ”verkstad” i januari. Och fick en mängd fina kommentarer på mitt trevande försök på ordet ”rimfrost”. Jag tycker jag lär mig mycket av kommentarerna! Här kommer det jag skrev:

vitt fyrverkeri

på trädens svarta kvistar

en tyst nyårsnatt

Och här kommer kommentarer (bara med initialer)

KW:

Fin och finurlig med det tysta fyrverkeriet (minus för metafor då kanske)

LÅK:

För mig ger dikten en överraskning i den bild som framträder i den mörka nyårsnatten.

Jag blir glad av igenkännande.

R H:

Utan att nämna tema ordet, att beskriva det som ett  ̈vitt fyrverkeri ̈ och sedan koppla

ihop det med en  ̈tyst nyårsnatt ̈, innehåller för mig många haiku komponenter.

MH:

Den berättar om ett stillsamt men oerhört vackert fyrverkeri. Ett slags alternativt

nyårsfyrverkeri som inte skräpar ner och skrämmer djur, utan mera ett fyrverkeri i tiden.

Det blir till en naturlig del av naturen och får så också en slags meditativ kvalitet.

GB:

Dessa härliga, frysta raketer! Men behövs ”svarta kvistar” – när nu synintrycket väl bara är vitt?

MS:

En vacker haiku om hur den vita rimfrosten på svarta trädkvistar ser ut som ett

fyrverkeri – ett tyst fyrverkeri, så att djur slipper bli skrämda av smällar. Ett sådant här

fyrverkeri kanske är att föredra framför ett ”riktigt” fyrverkeri? Kontrasten mellan vitt

och svart är ju för övrigt klassiskt inom haiku och bidrar till den vintriga stämningen.

EJ:

Fin haiku! Färger som står mot varann, vitt och svart. Därefter något som handlar om

hörseln – tystnaden. Flera sinnen engageras.