Gofai förlorade mark inte bara för att forskningsanslagen minskade utan också för att den symboliska linjen utmanades av en inriktning som kallade sig för ”subsymbolisk” eller ”artificiella neurala nätverk” (ANN). Som hörs på namnet försökte forskare och tekniker efterlikna hjärnans sätt att arbeta. Signaler sprider sig i ett nätverk i hjärnan, när människan lär sig något bildas det vägar genom nätverket.  Så fort som några neuron stimuleras ungefär samtidigt, ”lär” sig organismen eller hjärnan att de hör ihop.

Så länge som nätverken var ”platta”, kom man inte så långt med det här arbetssättet. Men så småningom hittade man på att nätverken kunde göras tredimensionella, man åstadkom ”deep learning”. Nu är det här sättet att arbeta med maskininlärning gängse, nu kan man simulera en hel del av mänsklig inlärning i maskininlärningen.

Hur ”undervisas” då ANN? De presenteras en mängd data och ska ur dessa själva (eller med mänsklig hjälp) härleda ”mönster”. Det har behövts en mängd data och en mängd träning för att de ska lära sig något.  Med bra val av exempel och ett bra nätverk kan man minska mängden träning.

Vad är ANN bra för? Jag kommer tillbaka till tillämpningarna av AI senare, men så här långt kan jag säga att ANN är bra på mönsterigenkänning. Detta innebär att man kan använda ANN för att göra olika slags diagnoser som kräver att man ser vissa mönster, t.ex. cancerfläckar på hud eller TBC skador på lungor.

I boken ”När havet steg” presenterar jag litet av ANN i kapitlen 4 och 5.

Den stora skillnaden mot GOFAI som jag ser är att GOFAI arbetar med väldefinierade problem, medan ANN arbetar ”på känn”, dvs försöker härleda en regelbundenhet ur exempel. För mig ”känns” det som om ANN är mer riskfyllt, mindre kontrollerbart. 

Mina frågor:
Vilka är skillnaderna mellan GOFAI och ANN?
Vad tänker Nick Bostrom och Max Tegmark på för slags AI?
Vilket slags AI skulle du föredra?

I boken ”När havet steg” tävlar människor mot intelligenta robotar. Båda får nedanstående problem. Kommer robotarna att klara det? Nej, menas det i boken, människorna klarar det i vilket fall fortare.

”Vi har en gård här utanför oss, det vet ni alla om. Men vet ni hur stor den är? Det är sidornas längd vi ska låta våra tävlande räkna ut. Gården är rektangulär och den ena sidan är två meter längre än den andra. Nu tänker vi oss att vi lägger upp en grusgång längs med den ena utsidan, en gång som är exakt en meter bred. När vi kommit runt, fortsätter vi på insidan av den gång som vi gjort. Så där fortsätter vi som en spiral inåt mitten, fast med hörn, inte en rund spiral. När vi gjort en gång så att det inte finns någon mark kvar längre, är vi klara. Sedan går vi längs med grusgången, runt och runt, precis i mitten av gången. Vi har en stegmätare som talar om hur långt vi har gått. Det är 143 meter. Frågan är nu: Hur långa är gårdens sidor?”

3. GOFAI

Good old fashioned artificial intelligence, GOFAI, det var så AI startade. Den grundades på ett antal antaganden, som så småningom förstås blev alltmer ifrågasatta.

Det första antagandet var att informationen lagrades i form av fysiska symboler och att ”operationer” (beräkningar, inte bokstavligen numeriska) utfördes på dem. ”Intelligensen” kunde då liknas vid en informationsbearbetande process, det vill säga i en dator: ett datorprogram. Det här slaget av artificiell intelligens blev därför så småningom kallat för ”symbolisk”.

Om intelligens bestod i att lösa problem, måste problemet vara väldefinierat (för att kunna beskrivas i symbolisk form). Logiska slutledningar är bra exempel, det var sådana som ”The Logic theorist” med stor framgång utförde. Problem som krävde mänsklig intelligens var naturligtvis också schack. Också schackspel är väl avgränsade, det finns bara ett visst antal pjäser och deras roller är klart definierade.

Ett typexempel på ett väldefinierat problem är ”’Hanois torn”. (se kapitel 3 i När havet steg).

Ett väldefinierat problem kan bekrivas i form av en ”problemrymd”. Svårigheten ligger i att hitta vägen från start till mål, vi kan jämföra problemet med att ta sig fram i en labyrint. (kapitel 3).

GOFAI kan alltså ta sig an väldefinierade problem, och det som förefaller ”intelligent” är en systematisk sökning i en oerhört stor problemrymd (labyrint) (som i schack). Emellertid kan en kraftfull dator göra en sådan sökning, och därmed förefaller problemlösningen inte så intelligent längre.

En vanlig definition av artificiell intelligens är ett datorprogram som gör något som skulle vara intelligent om människan själv utfört det. Detta ”något” har varit olika saker, och har ändrat sig allteftersom de ”intelligenta” datorprogrammen utvecklats.

Det första intelligenta datorprogrammet sägs vara Herbert Simons och Allan Newells ”The Logic Theorist”, som först demonstrerades på ett arbetsmöte år 1956.

Efter den framgången förutsade Herbert Simon att en schackspelande dator skulle kunna slå en stormästare i schack inom tjugo år. Men några år senare, år 1974, så gick AI-forskningen plötsligt in i en vägg när Pentagon och USA:s Kongress slutade att finansiera AI-forskningen, och AI var inte längre populärt.

Det dröjde ända till 1996 innan ett datorprogram slog regerande världsmästaren i schack, så han hade fel på knappt tjugo år.

Allteftersom datorprogram utvecklats har också definitionen på ”intelligens” förskjutits. Numera menar man inte att det är särskilt intelligent att spela schack, inte ens att spela ”go” (vilket japaner tränats till i decennier). I stället ligger den stora utmaningen i att förstå och producera tal (alltså prat) och att söka i stora databaser (mer om detta senare).

Andra problem som robotar (inte alltid AI) ställts inför är: att gå och att forcera hinder samt att samarbeta i realtid (som i fotbollsspel).

Fråga:

1.  Vad tycker du är intelligent?
2.  Vad kan en intelligent dator INTE göra just nu?
3.  Vad KAN den göra?

De här ämnena tänkte jag ta upp (siffrorna anger kapitel i boken ”När havet steg” där respektive ämne tas upp).
Vill du diskutera något annat?

1. Vad är artificiell intelligens?
2. GOFAI – Good old fashioned Artificial Intelligence, vad är det? Kapitel 3.
3. Artificiella neurala nätverk – Kapitel 4 och 5
4.  Hur kan man skilja på mänsklig och artificiell intelligens? – Kapitel 30, 36
5.  Robotar – en bakgrund
6.  Robotar som verktyg – kapitel  13, kapitel 14
7. Självständiga robotar – kapitel 37
8. Fördelad intelligens – kapitel 33 (bara litet), kapitel 37 (något)
9. Artificiell emotion? – kapitel 22, bl.a.
10.  Något om Nick Bostroms tankar. Kapitel 23
11.  AI i praktiken ?
12.  Sammanfattning, slutsatser

På förekommen anledning vill jag ge en liten förklaring av mina tankar kring AI, artificiell intelligens.

En gång i veckan tänkte jag skriva någon reflektion, med länk till ett kapitel i boken ”När havet steg”.

Reflektionerna och frågorna kommer att presenteras dels här på Facebook (sidan ”När havet steg” och ”Vänner som gillar fabelfarmor”, dels på min hemsida, dvs just här där du är.  

Är du intresserad? Kommentera gärna, så vi kan diskutera ett ämne i en hel vecka.